hannaV

glömde totalt bort att jag hade stalljour igår. men hästarna kom in iaf. jag fick för mig att det var onsdag. tänka sig så virrig man kan vara. men det känns som om den är vecka är minst 3 dagar längre än alla andra. jag förstår inte varöfr det är så. kankse för att man fick sitta i arjeplog i tre dagar å avluta vecka med en lång å trist dag i ajaur. fast på något sätt så kan jag tycka att det itne är så himla tokigt att sitta i aplog för det känns mkt trevligare där än här. här är alla så himla dryga å otrevliga. men i aplog går det iaf att prata med folket på brevsidan. fast ska väl inte snacka skit om arjeplog för då blir jag väl utskickad fortare än fan så fort jag visar mitt bleka ansikte. å då kan det bli lite otrevligt på jobbet. ajja nog om detta men en ska till bara arjeplogare kan ju itne riktigt vara som dom ska, eller? fast mkt går ju att säga om arvidsjaurbor oxå. vi är ju inte heller riktigt som vi ska men enligt min åsikt så skulle jag då säga att vi har fler hemma än dom i aplog, om än kankse inte alla. :P

lite av livets funderingar.
jag har funderat lite på hur det alltid kan komma sig att vad man än gör för att få ut nånting så blir det aldrig så. jag menar man kämpar å kämpar på att få saker att hända men iaf i mitt fall så blir aldrig så. möjligtvis så kan det väl någongång slå fel å att man får det man har önskat sig. men det händer ytterst sällan kan jag tycka. men vad ska man göra åt saken. man ljuger ju bara för sig själv om man säger att man ska kämpa på. för nångång måste man ju inse att det inte är lönt att fortsätta. att man genast ska ge upp å pröva med nåt annat. men vissa tänker ju inte så. dom säger att man bara ska fortsätta kämpa för det man vill ha. men det man vill ha ska ju faktiskt oxå vilja ha en tillbaka. kan då kan tycka iaf. men jag är ju sinneförvirrad å galen i skallen så lyssna inte på mig. om ni vill kämpa på så varsågoda å gör det. men nångång så kommer ni inse hur dumma ni var som fortsatte.

adios